Caenorhabditis elegans
| Caenorhabditis elegans | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Rundmaskar |
| Klass | Secernentea |
| Ordning | Rhabditida |
| Familj | Rhabditidae |
| Släkte | Caenorhabditis |
| Art | C. elegans |
| Vetenskapligt namn | |
| § Caenorhabditis elegans | |
| Auktor | Maupas, 1900 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Caenorhabditis elegans ofta förkortat C. elegans är en cirka 1 mm kort rundmask. Den används framför allt som modellorganism vid molekylärbiologisk forskning, och är en av de organismer vars hela genom är kartlagt. Genomet är ungefär 100 Mb långt och innehåller omkring 20100 gener.[1]
Beteendeförmåga
[redigera | redigera wikitext]Michael Commons och William Harrigan har använt C. elegans som exempel på en art som tillhör stadium 2 - Sensorisk eller motorisk enligt Modellen för hierarkisk komplexitet. Organismen har nämligen klassiskt betingats i laboratoriemiljö. Detta betyder att individer i arten noterats utföra ett beteende av samma komplexitetsgrad som exempelvis ett litet barn som lärt sig röra på armar och ben, men ännu inte kan sträcka sig efter saker, eller skaka dem.[2]
Nobelpris
[redigera | redigera wikitext]2002 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till Sydney Brenner, H Robert Horvitz och John E. Sulston för deras arbete med genetiken kring organutveckling och apoptos, det vill säga programmerad celldöd i C. elegans.
2006 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till Andrew Z. Fire och Craig C. Mello för deras upptäckt av RNA-interferens i C. elegans[3]
2008 delade Martin Chalfie Nobelpriset i kemi för sitt arbete med Grönt fluorescerande protein i C. elegans med två andra som arbetade med samma ämne[4][5].
2024 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA i Caenorhabditis elegans som har en betydande roll i maskens utveckling.[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Reece, Jane B; Lisa A. Urry, Michael L. Cain, Steven A. Wasserman, Peter V. Minorsky, Robert B. Jackson (2011). Campbell Biology Global Edition (9th Edition). San Francisco: Pearson. ISBN 9780321739759
- Harrigan, William; Commons, Michael (2014), The stage of development of a species predicts the number of neurons, doi:, https://www.researchgate.net/publication/276459301_The_stage_of_development_of_a_species_predicts_the_number_of_neurons, läst 2 februari 2019
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Reece et al. (2011), sid. 479
- ^ Harrigan & Commons 2014, s. 14.
- ^ ”Andrew Z. Fire, Craig C. Mello”. The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2006. Nobelprize.org. http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2006/press-sv.html. Läst 17 maj 2011.
- ^ ”An interview with: Martin Chalfie, Ph.D.”. IC papers. in-cites. Arkiverad från originalet den 20 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090220153451/http://www.in-cites.com/papers/DrMartinChalfie.html. Läst 17 maj 2011.
- ^ ”The Nobel Prize in Chemistry 2008”. The Nobel Prize in Chemistry 2008. Mynewsdesk. https://resources.mynewsdesk.com/image/upload/fl_attachment/jva1gmsozg21pslfdyto. Läst 17 maj 2011.
- ^ Nilsson, Rothmaier & Westholm (7 oktober 2024). ”Upptäckten av mikro-RNA ger årets Nobelpris i fysiologi eller medicin”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/upptackten-av-mikro-rna-ger-arets-nobelpris-i-fysiologi-eller-medicin/.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Caenorhabditis elegans.
|